I arbetet i vården kommer vårdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svårt att veta hur vårdaren ska bemöta en Person med demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vårdarens möte med personer med demens. Analysmetod som har använts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstå personen med demens, anpassning och känsla av otillräcklighet.

I arbetet i vården kommer vårdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svårt att veta hur vårdaren ska bemöta en Person med demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vårdarens möte med personer med demens. Analysmetod som har använts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstå personen med demens, anpassning och känsla av otillräcklighet.

Introduktion: När en person drabbas av demens börjar den kognitiva förmågan att svikta. Detta leder till att kommunikationsförmågan kan bli försämrad vilket kan skapa missförstånd i omvårdnaden. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen samt hur en konversation med en person som har demens ska genomföras för att missförstånd inte ska uppstå. Syfte: Beskriva olika kommunikationsformer för personer med demens. Metod: Litteraturstudien var grundad på vetenskapliga artiklar.

Ett beteende är resultat av samspelet mellan individen och omgivningen. Ett visst beteende hos en person som lider av demens kan vara symtom på själva sjukdomen men också ett sätt att uttrycka sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om vårdpersonal med sitt förhållningssätt kan framkalla förändringar i beteende hos en person som lider av demens. Författarna gjorde en litteraturstudie utifrån tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om vårdpersonal ställer för höga krav på en Person med demens, använder makt utifrån sin position och har ett bristfälligt sätt att kommunicera med patienten uppkommer störande beteende i olika form.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en Person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal.

Demens är en progressiv sjukdom som påverkar olika kognitiva förmågor för personen som drabbas av demens. Sjukdomen påverkar livet för personen med demens och dennes närstående i hög grad. Med demens i tidig ålder menas personer under ålder 65 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till personer som drabbats av demens i tidig ålder. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. Från dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvåspråkiga personer med demens kan kommunicera till sina vårdare genom att använda sig av den icke verbala kommunikationen..

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en Person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal.

Att vårda en närstående Person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en Person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en Person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

De närstående vårdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohållbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett äldreboende. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att överlämna omvårdnad av Person med demens till professionella vårdare. Åtta studier valdes ut från databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna skuld, skam och sorg över att överlämna vården till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det är skrämmande när personen försämras, att vilja vara säker på att personen vårdas bra, samt att vilja vara delaktig i vården.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som har sjukdomen demens. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att känna ständig oro och skuld, att roller och relationer förändras, att kunskap och stöd underlättar situationen, att se personen förändras känns fruktansvärt och att ha kontroll över situationen ger styrka. Närstående upplevde en ständig oro och skuld gentemot personen med demens vilket ledde till bland annat sömnsvårigheter, maktlöshet och frustration. Hela livet förändrades i samband med sjukdomenoch närstående kände sig mer isolerade, hemmabundna och upplevde förlust av sitt sociala liv. Att leva med en person som har sjukdomen demens innebar även mycket sorg över personens minnesförlust och förändrade personlighet.